Det fattas stora mängder taiga för att Sverige och Finland ska klara EU:s krav.
Det bekräftas i vetenskaplig artikel som presenterar metoder för att beräkna hur mycket av den produktiva skogsmarken som behöver restaureras.
Båda metoderna kom fram till att uppåt 20 procent av den produktiva skogsmarken behöver utgöras av västlig taiga för att nå gynnsam bevarandestatus enligt EU:s naturvårdslagstiftning. Läs mer.
Stort stöd för att rädda asken – men begränsad vilja att agera
Ask har drabbats hårt av askskottsjuka. En studie visar att stödet för att rädda asken är stort - men också att viljan att agera är begränsat och att det finns osäkerhet kring plantmaterial, ansvar och ekonomiska risker.
Nu vaknar granbarkborren och i de stormdrabbade områdena efter Johannes och Dave kan det bli särskilt utmanande. Skogsägare uppmanas därför att vara extra uppmärksamma på nedblåst gran. Läs mer.
Älgar backar inte för ungskog av contorta
Nordamerikansk contorta eller vanlig svensk tall – det gör ingen skillnad för älgen. I alla fall inte när det gäller vilken typ av ungskog älgen väljer att vara i. Det visar en studie med data från märkta älgar i Junseleområdet. Läs mer.
Magnus Löf. Foto: Torbjörn Esping
Bortglömd metod kan ge billigare ekskogar
Eken kan gynnas av ett varmare klimat och ett behov av att skydda den biologiska mångfalden. Men att plantera är dyrt, och därför har intresset vaknat för en metod som inte använts så mycket på 100 år - sådd med ekollon.
Tillgången på härdigt växtmaterial ofta är begränsad av klimatet i norra Sverige, samtidigt som trädgårds- och plantskolebranschen till stor del fokuserar på södra Sverige där det största kundunderlaget finns.
I ett nytt faktablad sammanfattas aktuell kunskap om härdiga och odlingsvärda lignoser för landets nordliga delar. Läs mer.
Hur påverkas träd av vattenbrist och torka? Och vilka trädslag är bäst på att anpassa till ett varmare och torrare klimat?
SLU-podden Skogen & människan träffade Leonie Schönbeck.I sin "tortyrkammare" i Alnarp torkstressar hon träd till det yttersta för att förstå hur de reagerar. Per-Ola Hedwall tror att helt nya trädslag kan få en plats i skogen i framtiden – och att några älskade arter ligger i farozonen.
Hurra! SLU Skog på Facebook har nu 5 000 följare – följ oss du också!
Fakulteten för skogsvetenskap
Fakulteten för skogsvetenskap är centrum för högre utbildning och forskning inom skogssektorn i Sverige. Internationella rankningar visar att forskningen vid fakulteten är världsledande.
Forskning och utbildning finns på fyra orter i landet. I Umeå och Uppsala ligger flertalet institutioner med tillämpad och grundläggande inriktning. I Alnarp finns Institutionen för sydsvensk skogsforskning, och i Skinnskatteberg finns Skogsmästarskolan. Fakulteten har även tillgång till försöksparker över hela landet.
Redaktör för nyhetsbrevet SLU Skog är Torbjörn Esping, sluskog@slu.se
