Oktober månads nyhetsbrev handlar till stor del om svampar och slemsvampar. Du kan läsa om nya nycklar och i en film kan du se artbestämning av svamp i fält. SLU har tagit fram ett nytt webbverktyg för svamp kopplat till skogsskötsel och vi berättar om aktuell taxonomisk forskning. Sist tipsar vi också om
en intervju med Torbjörn Ebenhard, expert inom biologisk mångfald, i senaste numret av Biodiverse. Denna gång är temat Vägen fram för biologisk mångfald.
Bilden visar
svavelgul slöjskivling
Hypholoma fasciculare. Foto:
Elisabet Sjöro.
Nya bestämningsnycklar till svampar och slemsvampar
Slemsvampar är fascinerande och annorlunda organismer. De är varken djur, svampar eller växter utan utgör en alldeles egen grupp, klassen Myxomycetes.
Nu finns en bestämningsnyckel till slemsvampar i familjen Trichiaceae. Bild: Trichia botrytis. Foto: Jan Svensson, CC BY 4.0.
Nu finns bestämningsnycklar till strävsoppar och stensoppar i Artfakta. Gemensamt för stensopparna är den kraftiga foten med ett ljust ådernät som är tydligast närmast hatten. Strävsopparna har tofsar på fötterna som består av hopbuntade mörka eller ljusa hyfändar.
Vaxingar är ofta färggranna svampar med glesa, tjocka, ljusa skivor som växer i ogödslade gräsmarker.
Nu finns bestämningsnycklar till vaxingar i Artfakta. Bild:
violfotsvaxing Chromosera lilacina. Foto: Kill Persson.
Artbestäm fler svampgrupper med hjälp av 14 interaktiva bestämningsnycklar som hjälper dig att identifiera en organism till rätt art eller artgrupp. Och se gärna filmen där vi artbestämmer svamp i fält.
Se svampen i skogen – SLU lanserar nytt webbverktyg
I webbverktyget Svampskog kan man ta reda på vilka mykorrhizasvampar som kan finnas i en skog och hur de påverkas av skogsskötsel.
Verktyget bygger på DNA-analyser av mycelförekomsten av svampar i skogsmark. Det ger en möjlighet att förstå vilka svampar som kan finnas i olika slags skogsmiljöer, och se hur trakthyggesbruk eller hyggesfria skogsbruksmetoder påverkar mykorrhizasvampar under en skogsgeneration. Mykorrhizasvampar är svampar som lever i samspel med träds rötter.
Förhoppningen är att Svampskog ska väcka intresse och bidra till ökad förståelse för hur val och utformning av skogsskötsel påverkar till exempel mat- och rödlistade svampar.
Taxonomisk forskning om
svamp, snäckor och parasiterande maskar
Tre nya taxonomiska
forskningsprojekt startar nu vid Naturhistoriska riksmuseet med finansiering
från SLU Artdatabanken genom Svenska artprojektet.
Ett projekt undersöker
släktskapen mellan marina snäckor och andra gastropoder. Många arter är mycket
lika varandra och ingår i artkomplex. Forskarna ska bland annat ta fram en ny
DNA-databas för marina skalbärande snäckor på västkusten.
Ett annat projekt fokuserar på
basidiesvampar och ska revidera taxonomin inom familjen Thelephoraceae samt ta
fram bestämningsnycklar.
Det tredje projektet handlar
om parasiterande maskar hos svenska fiskar och ska utreda systematiken hos
hakmaskar.
Bild: Polyozellus sciastrus. Arten behandlades i ett tidigare projekt med finansiering från Svenska artprojektet. Beskuren. Foto: Sten Svantesson.
Artportalen
går stegvis mot en modernare och mer mobilanpassad tjänst. Nu har vi tagit
ytterligare steg.
Förstasidan har
bland annat fått en tydligare meny, och framför allt har den helt nya Enkel
rapportering lanserats för att göra det enklare att snabbt
rapportera fynd.
Den
äldre versionen av Artportalen finns fortfarande kvar med funktioner som ännu
inte är mobilanpassade.
Torbjörn Ebenhard är en av Sveriges mest erfarna experter på biologisk mångfald. I det senaste numret av tidskriften Biodiverse berättar han bland annat om varför en arts överlevnad inte alltid är avgörande, men varför alla arter tillsammans är det.
Temat för detta nummer är Vägen fram för biologisk mångfald. Man ställer sig frågan om det verkligen är mer kunskap som behövs för att vända utvecklingen och undersöker glappet mellan teori och verklighet och vad som krävs för att fler arter ska kunna nå och behålla livskraftiga populationer. Du kan läsa både intervjun och övriga artiklar i den digitala versionen.
Nyhetsbrevet innehåller information och nyheter från SLU
Artdatabanken. Här finns också länkar till intervjuer med våra experter och artiklar
om arter och deras livsmiljöer. Vi kommenterar även aktuella händelser inom
svensk naturvård.
Som prenumerant har du möjlighet att förbeställa nya böcker
i bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna till ett förmånligt
pris.
Nyhetsbrevet skickas cirka 10 gånger per år.
SLU Artdatabanken – ett kunskapscentrum för arter och naturtyper. Från och med 1 januari 2026 är SLU Centrum för biologisk mångfald och SLU Artdatabanken en gemensam organisation.
Redaktör: Johan Samuelsson 018-67 34 09 ; johan.samuelsson@slu.se
Detta mail skickades till . Ditt namn och mejladress lagras för att vi ska kunna skicka detta nyhetsbrev. Om du inte längre vill prenumerera på nyhetsbrevet kan du avregistrera dig via länken nedan.