SLU Artdatabankens nyhetsbrev, 3 september 2026 | |
|
|
Nyhetsbrev från SLU Artdatabanken, 3 september 2026 | Hösten närmar sig och det är dags för Mångfaldskonferens om
våtmarker.
Då passar det också bra att förkovra sig i kalkmossor och
den nya nordiska nyckeln, en ny handledning för ängar och hagar, rapporter
om samordning för bättre kustvattenmiljö. Vid en internationell marinbiologisk
workshop upptäckte forskare 30 arter som är
helt nya för vetenskapen, samt ytterligare 36 som tidigare inte hittats i
Sverige. I en ny minidokumentär får vi följa deras arbete.
Bild: Mikroskopering vid Tjärnö marina laboratorium. Foto: Anton Nyström.
| | | | | Mångfaldskonferensen 2026: tema våtmarkerKan våtmarker svara upp mot de höga förväntningarna för klimat och biodiversitet? Mångfaldskonferensen den 22 oktober sätter våtmarkerna i fokus. Vad är egentligen en våtmark, och vilka värden för arter och människor ryms där? Vilken kunskap och vilka processer behövs för att restaurera, förvalta och sköta våtmarker? Under dagen möts forskning, praktik och olika perspektiv för att utforska våtmarkernas möjligheter och utmaningar. Plats och tid:
SLU Campus Ultuna i Uppsala, 22 oktober.
| | | | Kalkmossor – större mångfald än tidigare känt
Kalkmossor växer på kalkrika underlag och fungerar som viktiga indikatorer på tillståndet i dessa miljöer. Nya genetiska studier visar att variationen inom släktet är betydligt större än tidigare känt, en insikt som ger bättre förutsättningar att förstå och bevara dessa naturtyper.
Kalkmossor (släktet Tortella) hittar man i miljöer där markens kemi ger upphov till en särskild flora. Hit hör till exempel alvarmarker på Öland och Gotland, kalkrika fjällsluttningar, branter, rikkärr och källpåverkade skogar. Gemensamt för dessa miljöer är höga pH-värden och ofta en rik tillgång på mineraler, vilket skapar förutsättningar för en specialiserad och ofta mycket artrik vegetation. Kalkmossorna är en del av denna mångfald, men antalet arter har varit underskattat.
Bild:
Två kalkmossor som växer på öppna kalkhällar i fuktigt tillstånd. Styv kalkmossa Tortella rigens till höger med raka blad och småkalkmossa Tortella commutata till vänster med skruvade blad. Foto: Lars Hedenäs | | | Ny bestämningsnyckel till Nordens alla kalkmossorNya genetiska studier har visat att antalet kalkmossor i Norden är betydligt större än tidigare känt.Nu finns en ny digital bestämningsnyckel till alla nordiska arter i släktet. | | | | | 30 nya arter av mikroskopiska djur i BohuslänHavsbottnarna rymmer betydligt mer liv än vi kan se med blotta ögat. Vid en internationell marinbiologisk workshop vid Tjärnö marina laboratorium i juni har forskare hittat 30 arter som är helt nya för vetenskapen, och ytterligare 36 arter som inte tidigare har hittats i Sverige. Workshopen var ett samarbete mellan SLU Artdatabanken (inom Svenska artprojektet) och Naturhistoriska riksmuseet.
De nyupptäckta arterna tillhör den så kallade meiofaunan, mikroskopiskt små djur som lever mellan sandkorn, i lera och bland alger. Bland fynden finns bland annat en helt ny grupp för Sverige: korsettdjur, som tidigare närmast varit kända från Färöarna.
Bild: Paraproporus sp-6, en ny art av ädelstensmask som insamlades under workshopen.
Foto: Ulf Jondelius. Bilden är roterad. | | | | | En minidokumentär om sommarens workshop och inventering av Västerhavets minsta djur, meiofaunan. | | |
Skötselplanering
i inägomarker
En ny rapport ger stöd i skötseln av åkrar, ängar och hagar, för bevarande av natur- och kulturmiljövärden. Handledningen ska hjälpa naturvårdare att anpassa skötseln efter markernas historia.
Man kan inte räkna med att värden bevaras i kulturpräglade naturtyper om hävden avsevärt förändras och förenklas. Rapporten föreslår praktiska arbetssätt för att bevara biologiska och kulturhistoriska värden, samt synliggör kunskapsluckor och uppmuntrar till egna försök. | | | | Mot ett mer samordnat arbete för bättre kustvattenmiljöerHur kan vi göra åtgärdsarbetet i våra kustvatten mer effektivt och samordnat?
SLU Artdatabanken har bidragit till två nya rapporter som ska ge stöd i arbetet med att förbättra kustvattenmiljön och stärka den biologiska mångfalden.
Rapporterna lyfter bland annat behovet av ett mer samordnat arbete och ett landskapsperspektiv, där olika åtgärder kan samverka och ge större effekt. De ger också konkret stöd för bland annat restaurering, tillsyn och prövning. | | | | | |
Nätverkande
aktiviteter ska stärka taxonomisk kompetens
Nio
organisationer får bidrag för att anordna nätverkande aktiviteter.
SLU
Artdatabanken delar ut över 400 000 kronor för nätverkande aktiviteter.
Utlysningen en del av regeringsuppdraget Svenska artprojektet, och i år delar
nio organisationer på bidraget. Aktiviteterna ska bidra till nätverkande och
ökad kompetens inom taxonomi. Fokus ligger på mindre kända organismgrupper i
Sverige. Foto: Annika Borg
| | | | Se konferens om invasiva främmande arterNu finns inspelningen av konferensen "Invasiva
främmande arter - forskning, åtgärder,
prioriteringar, samverkan", 17-18 mars 2026 i
Uppsala. Konferensen vände sig till de som på olika sätt arbetar
med invasiva främmande arter: forskare, myndigheter,
kommuner, ideella organisationer, bransch och
entreprenörer. Programmet innehöll aktuell forskning
om invasiva arter; biologi, ekosystemeffekter,
påverkan på resursutnyttjande, effektiva åtgärder för
att bekämpa och minska spridningen. Det aktuella
läget med regelverk, artförteckningar, handlingsplaner
och vägledningar togs också upp och diskuterades.
| | | | | | | | | |
Inbjudan till att lämna
programförslag
Call for sessions är nu öppen till Swedish Biodiversity Symposium 2027 i Uppsala. Forskare och praktiker bjuds in att föreslå sessioner som belyser biologisk mångfald ur olika perspektiv. Sista
dag att skicka in förslag
är 1 oktober 2026. | | | | | | | Tack för att du deltog!Under augusti har vi genomfört en enkätundersökning som många av er läsare deltog i. Stort tack för att ni delat med er av era synpunkter och tankar!
Undersökningen är en viktig del i arbetet med att vidareutveckla verksamheten efter sammanslagningen av SLU Centrum för biologisk mångfald och SLU Artdatabanken till en gemensam organisation. | | |
Hej!
Välkomna
till SLU Artdatabankens första nyhetsbrev för höstterminen. Under sommaren har
det varit lugnt i korridorerna på Ultuna. Men ute i fält fortsatte både
miljöanalysen och forskningen. Kollegorna har jobbat för fullt med...
| | | | | | | | | | | | |
Nyhetsbrevet innehåller information och nyheter från SLU
Artdatabanken. Här finns också länkar till intervjuer med våra experter och artiklar
om arter och deras livsmiljöer. Vi kommenterar även aktuella händelser inom
svensk naturvård.
Som prenumerant har du möjlighet att förbeställa nya böcker
i bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna till ett förmånligt
pris.
Nyhetsbrevet skickas cirka 10 gånger per år. | | | | | |
|
|
|
|
