God hygien och effektiva rengöringsrutiner är grundläggande för att upprätthålla en god hälsa i modern grisproduktion. Stallar kan rengöras på olika sätt och forskare på SLU undersöker nu metoder för utvärdering av olika rengöringsrutiner. Syftet är att använda dessa metoder för att undersöka de olika stegen av rengöring och desinficering. Vidare studier ska även undersöka om typen av golv inverkar på resultatet.
Tidpunkten för nytt bete påverkar mjölkproduktionen
För ekologiska mjölkbönder är betesdriften viktig, och en bra betesstrategi påverkar hela systemets effektivitet. När på dygnet korna får tillgång till nytt bete kan ha betydelse, eftersom både näringsinnehållet i gräset och kornas motivation att beta förändras under dagen, något som undersöks i en ny studie från SLU.
Lägre frekvens av hältor bland hästar som rör sig dygnet runt
Rörelse dygnet runt och stabila grupper när hästar hålls i grupp är två viktiga faktorer för att minska skador och hältor hos hästar. Det visar en nyligen publicerad studie från SLU.
Under vintern, när tillgången på näringsrika växter är begränsad, utgör lav en stor del av renens föda. Lavar innehåller mycket kolhydrater vilket gör att renarna kan överleva vintern. Tillgången på lav har dock stadigt minskat under de senaste 70 åren. Skogsbruk, gruvdrift, vindkraft, vägar och annan mänsklig aktivitet bidrar både till minskad förekomst av lav och att de kvarvarande lavrika områdena blir mer svåråtkomliga. En ny metod som tagits fram vid SLU beräknar mängden lav och ger bättre förståelse för hur markerna kan och behöver nyttjas för renbete.
Virus upptäckta för första gången hos svenska hästar
Flera virus som aldrig tidigare rapporterats i Sverige – eller ens i Europa – har upptäckts i en ny SLU-studie av hästar. Virusens påverkan på hästars hälsa är fortfarande okänd.
Effekt av avmaskning och karantän vid försäljning av baggar
Baggar som ska säljas på auktion avmaskas med ivermektin och hålls sedan isolerade hos köparen en tid. Syftet är att minska risken för spridning av parasiter, särskilt den stora löpmagsmasken (Haemonchus contortus). I en SLU-studie med 50 baggar från två auktioner i Mellansverige undersöktes hur effektiv denna metod är när det gäller parasitsmitta.
Skurborste överträffar mikrofibermopp vid burrengöring
Rengöring med skurborste med rengöringsmedel minskade mängden bakterier mer effektivt än rengöring med fuktad mikrofibermopp, visar en ny studie från forskare vid SLU. Studien visar att det behövs vetenskapligt grundade rengörings- och desinfektionsrutiner för patientnära ytor i djursjukvården.
Mycoplasma
bovis – provtagning av förstakalvare förhindrar smittspridning
Bakterien Mycoplasma
bovis
orsakar allvarlig sjukdom hos nötkreatur. Infektionen drabbar främst lungor,
juver, leder och mellanöra. Djur kan också vara symtomlösa smittbärare vilket
gör att analys av antikroppar är den bästa möjligheten att ställa diagnos i en
besättning. Mycoplasma bovis sprids främst genom direktkontakt mellan
djur, men även via infekterad mjölk som ges till kalvar. De vanligaste
smittkällorna är inköp av nya djur eller kontakter med djur från en smittad besättning. En ny studie från SLU visar att provtagning av förstakalvare ökar chansen att hitta infekterade gårdar med 50 procent.
År 1775 fick linnélärjungen Peter Hernquist uppdraget av kung Gustaf III att starta en veterinärutbildning i Sverige.
Idag, 250 år senare, firar vi detta med ett jubileum, som inte bara markerar en milstolpe för Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, utan för hela Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Den svenska veterinärutbildningen är bland de äldsta i världen och är den äldsta delen av SLU, vilken har lagt grunden för det universitet vi känner idag. På SLU är vi stolta över att föra denna tradition vidare.
Idag spänner veterinärmedicinen över många viktiga områden såsom djurhälsa, djurvälfärd, hållbar livsmedelsproduktion, livsmedelssäkerhet, smittsamma sjukdomar mellan djur och människa, samt minskad klimatpåverkan – allt detta är en del av det som vi kallar One Health.
Du kan stödja
forskning kring sällskapsdjurens sjukdomar
Sällskapsdjurens forskningsfond är en insamlingsstiftelse som beskyddas av H.K.H. Kronprinsessan Victoria. Fonden ger privatpersoner, företag och föreningar möjlighet att lämna bidrag till forskning om sjukdomar som drabbar hund och katt.